När Elvira kom till världen.

Äntligen är jag mamma!! wow! Vilken lycka! Eller? Är man lyckligt när man går upp klockan halv sex varje morgon och alltid är lika trött?? Ja, tydligen… Eller när köksgolvet alltid är inkletat med potatis mos eller köttfärssås?

Ja, då är man lycklig!!!!

När jag blev gravid var jag 21 och världens lyckligaste tjej! Hela världen låg ju framför mig nu med ett barn, en familj. Äntligen kunde man åka och hälsa på tomten till julen och sen till sommaren köpa en riktig gammal husvagn och semestra hela sommaren. Som en riktig familj ska vara.

Jag var hemma hela graviditeten eftersom jag var arbetslös, så jag hade hela dagarna för mig själv att bara njuta av att vara gravid. Jag läste mammatidningar och försökte föreställa mig hur allt skulle se ut när våran bebis kom. Jo, visst njöt jag. Att vara gravid är det bästa jag varit med om. Vill göra om det igen… och igen… och igen…. flera gånger om! Jag var en av de lottade här på jorden som bara gick upp 7 kilo… inget jag förväntat mig. Hade förväntat mig att se ut som en flodhäst sista månaden… men nej då, tur hade jag!

När vi väl var inne på förlossningen var det som en dröm… äntligen! En Elvira!!

Men inte visste jag att man fick så ont mellan bena så man inte kunde sitta på två veckor. Det hör väl till! Det var värt det, att man var öm i hela kroppen. Går ju inte att jämföra med något annat i hela universum!

Väl hemma så var man föräldrar, oj då! Vad gör man nu… jaja, allt är väl som vanligt, fast man är ju tre såklart.

Vad vi inte riktigt tänkt på var att vårt hus endast är på 50 kvm.. Klart det ska fungera, andra klarar det så varför skulle inte vi? Visst har det fungerat… hade en liten vända då vi flytta till lägenhet ett par månader, var förvirrade… vad är bäst för barnet? Att bo i en stor lägenhet med nära till andra barn, dagis och lekparker? Eller bo i ett litet hus på landet med en stor tomt och få skjutsa barnet till kompisar? Till slut kom vi på att vårt barn är glad och nöjd så länge hennes föräldrar är det… så vi bestämde oss för att bo trångt i huset.

Det fungerar faktiskt, visst kan man få panik ibland när man har släkten här och man vet inte riktigt vart man ska ta vägen eller när det ligger leksaker över hela golvet!

Och hade vi pengar till att köpa en hus på 200 kvm skulle vi vara lyckligare då? Visst gör pengar att man kan leva lite enklare men jag tror inte en människa blir lyckligare av det i det stora hela.

När Fredrik haft sina pappadagar vart det tomt, skulle jag vara hemma själv med en nyfödd bebis? Shit! Alla mammor jag sett på stan när jag var gravid såg så coola ut med sina dyra vagnar och tuffa skötväskor. Sån skulle jag minsann också bli! Jag skulle hälsa på vänner, gå på stan och fika, amma offentligt mm.

Det är underligt att inget blir som man tänkt sig! I själva verket så vart det ingen ny vagn… det blev en gammal vagn från 80-talet som var röd och blå prickig (den gick ioförsig sönder på direkten men nästa var ungefär lika dan), mest satt jag hemma och tänkte på alla vänner jag borde besöka och amningen var för jäklig. Hon satt i princip fast i mina bröst i två månader. Amning som skulle vara så härligt och nyttigt. Det blev ersättning lite då och då. Usch, så man skämdes.

Hade inga vänner som fått barn än, tråkigt tyckte jag. Men öppna förskolan, där finns säkert massor av unga mammor! Typiskt så gjorde det ju inte det samma gamla otur.

Mest vart det barnvagns promenader själv, hälsa på familjen mm.

De första 7 månaderna vart ganska långtråkiga. Och som nybliven mamma skäms man för att säga så tyvärr, fast jag kan tippa på att i alla fall 90% känt samma sak…..

Nu är min tjej snart 14 månader och vi har verkligen blivit en liten familj! I vårt lilla hus! På öppna förskolan träffa jag en jämngammal mamma för snart ett halvår sen, som har en son på 12 månader.

Vi har verkligen roligt ihop, det är skönt att kunna prata om mamma saker och om barnmat med en vän som bryr sig. Vi umgås även utan våra barn. Snart ska de börja på dagis ihop!

Annars hittar jag och Elvira på saker på dagarna, hälsar på vänner, går på stan, går i skogen, badar mm.

Det finns så mycket att utforska med en liten tjeja som inte vet så mycket om världen än. Vi är nu bästa vänner!!

Fredrik ska vara pappaledig snart medans jag ska jobba ett par veckor, ser fram emot det.Sen ska jag söka jobb på riktigt.

Nån gång ska vi bygga ut….Vi vill ju ha fler barn.

Äntligen har jag fått min familj .